För ett år sedan låg jag på en hård säng på förlossningsrummet med värkar och en timme senare, var han hos oss.
Och vad ska jag säga, snön håller på att försvinna och som vanligt börjar suget att få skriva igen komma lägligt i takt med solen och dom första snödropparna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar