8 maj 2012

Ruta 1 med på Kents nya. Jag dör kentdöden med den. Bästa bästa bästa.
Den är precis så som livet är och jag smygläser fortfarande hennes blogg. Det är som att hon tog vid där jag slutade. Gör hon det med flit? Att ta meningarna ifrån mig?

Du skulle ha lämnat mig
förr eller senare
och jag minns jag var som ett bortsprunget barn
Jag bar dina resväskor
följde dig till flygplatsen
det var där nånstans min ungdom
klarades av

Så vi gav oss av

men vi gick båda två
åt helt olika håll
när vi kom tillbaks
fanns det ingenting kvar utav oss
vi var noll

Tiden går så fort

Varje dag är likadan
Man drömmer om att fly
Att lyftas till ett högre plan
Så flyttar man till storstan
kanske gifter man sig
skaffar barn
och så flyttar man tillbaka
plötsligt är man tillbaka
på ruta 1

Om du ville lämna mig

Skulle du lämna mig
om jag grät som hötorgskonstens längtande barn
Jag bär allas resväskor
in i taxin mot flygplatsen
Väl där ser jag plötsligt
allt så klart

Så vi ger oss av

Vi är nästan i synk, vi går åt samma håll
Det är du & jag
Låt ingenting annat få spela någon roll

Tiden går så fort

varje dag är likadan
men jag känner mig som ny
Jag är en del av en viktig plan
Vi flyttar till en ny stad
Vi bara lämnar vintern kvar
Vi satsar allt vi har
Sätt allt på ett kort
Det är en chans vi måste ta
Du gör mig hel igen
Jag var kedjans svagaste länk
men jag håller samman än
Vi drömmer igen äntligen
Vi drömmer igen
Du och Jag

1 kommentar: